Att äta julbord är en gammal tradition som firas i framför allt Sverige och Finland. Det är en form av buffé eller smörgåsbord där många olika rätter förekommer, som köttbullar, julskinka, sill, Janssons frestelse och prinskorv. Företeelsen är känd sedan början av 1800-talet och syftade vid denna tid på ett festligt uppdukat bord, fyllt av skådebröd och grenljus. Med tiden har julbordet ändrat betydelse och innehåll till dagens smörgåsbord som serveras före och under julhelgen.

För den som bor i Stockholm finns det många julbord att välja mellan. Ett ställe som erbjuder julbord i Stockholm är La Botanica, som är tillgängligt under november och december. Här går det att planera konferens och event, där upp till tusen personer kan delta.

Julbordets historia

Den svenska traditionen kring julfirande kommer från 1000-talet, då midvinterblotet innebar stora festligheter. Här slaktades grisar som användes i rätter som grisfötter, syltor, julkorv och dopp i grytan, vilket idag utgör de äldsta inslagen på julbordet. På medeltiden kom kristna jultraditioner till Sverige, där fasteregler infördes under advent. Då åt folket inte längre kött under veckorna före jul, vilket banade väg för nya rätter som lutfisk och gröt. Spannmål var en annan viktig del av kosthållningen, och korngrynsgröt var en vardagsrätt. Men under julen gjordes gröten mer festlig och tillagades med mjölk, samt smaksattes med sirap eller kanel.

Hemlagat och veganskt

Under julen vill var femte svensk mellan 18 och 39 år ha vegansk mat. En stor majoritet föredrar också hemlagad julmat, där gamla recept som förts vidare från far- och morföräldrar lagas på familjens eget vis. Även om gamla favoriter som julskinkan fortfarande är uppskattade börjar det bli allt mer vanligt att julbordet moderniseras, till exempel med vegetarisk prinskorv. Julmusten kan smaksättas på nya sätt, som med lakrits eller apelsin, vilket serveras vid julbord i Stockholm och övriga Sverige. Hälften av svenskarna tycker det går bra att äta julmat redan från första advent.